söndag 8 mars 2009
Jag sa ju det
Ni ser! Till och med Björn Hellberg håller med mig. Om att idrott och politik hör ihop alltså.
Feberstråle
Många saker tar väldigt lång tid för mig just nu. Bland annat att ta datorn, ställa den bredvid förstärkaren, sätta i ljudsladden och öppna Spotify. Därför lyssnar jag skamligt lite på musik just nu. Eftersom bebisens hörsel nu är utvecklad måste jag skärpa mig så den inte börjar lyssna på RixFM när den kommer ut. Och det gjorde jag (skärpte mig alltså). Och jag är sjukt förutsägbar, därför var det första jag sökte upp Fever Ray. Och nog var det så bra som det borde. Tur.
Jag känner mig som en svikare när jag inte demonstrerar. Igår var det inte så farligt att banga, jag var rädd att det skulle spåra ur precis som det gjorde. Om det nu är så att Stoppa Matchen "släppte in" maskerade grupper är jag besviken. Men idag är jag besviken på att jag inte går ut. Vadå demonstrera, vadå för? säger ni. Men för mig är det viktigt, att man går ut, samlas, är många, visar att man faktiskt tycker något. Jag tycker inte att matchen skulle ha spelats. Jag tycker inte att man skulle ha haft OS i Kina heller. Och de som menar att sport inte hör ihop med politik, hur tänker de? Allt annat - kulturen, näringslivet, det privata - är ju politiskt. Varför skulle sporten vara ett undantag? Jävligt naivt tänkt.
Jag känner mig som en svikare när jag inte demonstrerar. Igår var det inte så farligt att banga, jag var rädd att det skulle spåra ur precis som det gjorde. Om det nu är så att Stoppa Matchen "släppte in" maskerade grupper är jag besviken. Men idag är jag besviken på att jag inte går ut. Vadå demonstrera, vadå för? säger ni. Men för mig är det viktigt, att man går ut, samlas, är många, visar att man faktiskt tycker något. Jag tycker inte att matchen skulle ha spelats. Jag tycker inte att man skulle ha haft OS i Kina heller. Och de som menar att sport inte hör ihop med politik, hur tänker de? Allt annat - kulturen, näringslivet, det privata - är ju politiskt. Varför skulle sporten vara ett undantag? Jävligt naivt tänkt.
torsdag 5 mars 2009
Missa inte!
Jag läser en del bloggar. Jag är lite lat med att hitta nya, men varje gång jag hittar en jag gillar blir jag oändligt glad och lägger till den i mitt netvibes-konto och förlänger därmed den dagliga rundan (och förkortar arbetsdagen. Nej jag skojade bara!).
Nu vill jag passa på att tipsa er om en av de bästa hittills: Kanalisera. Kanalisera ska också få en bebis, ganska snart till och med. Hon och hennes sambo har upprättat ett kontrakt kring graviditeten och föräldraskapet. Det är briljant och väldigt tänkvärt. Jag som annars uppfattar mig som en beläst och erfaren feminist fick mig ett par tankeställare, och både jag och J fick rejält med inspiration. Så läs!
Annars är det gott om sådär halvbra bloggar. Problemet med många av de som stämmer in på grundkriterierna för att det ska vara det minsta intressant (inga klädtips, inte massa utekvällar och helst bebis kläckt eller på gång) är att den som skriver antingen är lite för bitter (min sambo vet inte att jag skriver här, jag gnäller på honom, är bara trött och vill bli snyggare än vad jag är) eller lite för... vän. Mild liksom (jag är blond och söt och skulle aldrig ta en obekväm åsikt i min mun och så är jag alltid politiskt korrekt, glad och lite rolig).
Jag inser ju nu att jag riskerar big time att kasta sten i glashus eftersom jag har rätt kass uppfattning om hur jag själv uppfattas. Men å andra sidan är det så få som läser så jag tror jag tar risken.
Nu vill jag passa på att tipsa er om en av de bästa hittills: Kanalisera. Kanalisera ska också få en bebis, ganska snart till och med. Hon och hennes sambo har upprättat ett kontrakt kring graviditeten och föräldraskapet. Det är briljant och väldigt tänkvärt. Jag som annars uppfattar mig som en beläst och erfaren feminist fick mig ett par tankeställare, och både jag och J fick rejält med inspiration. Så läs!
Annars är det gott om sådär halvbra bloggar. Problemet med många av de som stämmer in på grundkriterierna för att det ska vara det minsta intressant (inga klädtips, inte massa utekvällar och helst bebis kläckt eller på gång) är att den som skriver antingen är lite för bitter (min sambo vet inte att jag skriver här, jag gnäller på honom, är bara trött och vill bli snyggare än vad jag är) eller lite för... vän. Mild liksom (jag är blond och söt och skulle aldrig ta en obekväm åsikt i min mun och så är jag alltid politiskt korrekt, glad och lite rolig).
Jag inser ju nu att jag riskerar big time att kasta sten i glashus eftersom jag har rätt kass uppfattning om hur jag själv uppfattas. Men å andra sidan är det så få som läser så jag tror jag tar risken.
Box
Idag har vi två boxrar på kontoret. Den ena är fullvuxen, den andra bara nästan. Det är jättesynd om den stora, för den har inte fått äta på hela dagen eftersom den ska till veterinären. Så nu går den runt som en osalig ande och suckar och spanar på apelsinen som ligger på bordet. Den älskar apelsiner. Den lilla sover mest, om jag kunde skulle jag ta en bild och visa hur kul det ser ut när den hänger med huvudet ut över kanten på korgen. Det är mycket roligare att jobba när hundarna är här.
onsdag 4 mars 2009
Bättre
Jag har bakat bröd! Imorgon får jag sällskap av två hundar på jobbet! Tjoho!
Jag förundras av vissa gubbar som liksom inte kan vara pragmatiska, utan måste bemöta allt som inte går exakt deras väg som om det vore kritik av deras mammor. Automatiskt skitarga och vägrar gå med på någonting. Och nu pratar jag faktiskt inte ens om mitt jobb.
Och äntligen kan vi få spårvagnar i Malmö! Bittergubbar av alla åldrar och kön måste naturligtvis vädra sitt missnöje och vara rädda för att inte kunna köra bil obehindrat i innerstan. Grattis säger jag.
Jag förundras av vissa gubbar som liksom inte kan vara pragmatiska, utan måste bemöta allt som inte går exakt deras väg som om det vore kritik av deras mammor. Automatiskt skitarga och vägrar gå med på någonting. Och nu pratar jag faktiskt inte ens om mitt jobb.
Och äntligen kan vi få spårvagnar i Malmö! Bittergubbar av alla åldrar och kön måste naturligtvis vädra sitt missnöje och vara rädda för att inte kunna köra bil obehindrat i innerstan. Grattis säger jag.
tisdag 3 mars 2009
Blödarsjuka
Alltså blödigheten. När jag kom hem såg jag en halt hund på parkeringen och fick kämpa för att inte börja gråta. Den haltade på frambenen, det brukar oftast vara bakbenen när jag ser halta hundar. Den här liksom sjönk ihop på varje steg och ville inte gå alls. Öronen släpade i marken. Nu går jag och lägger mig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
