Löken

Eftersom jag är en sån oerhörd expert på att löka läser jag mycket skit på internet fast jag egentligen inte vill. Nu till exempel borde jag verkligen plugga (nähä?!?) och därför sitter jag som vanligt med den dagliga rundan, två-tre varv, för man vet ju inte ifall någon har skrivit något nytt medan jag inte tittade. DN (som för övrigt inte är så jävla bra egentligen, men man måste ju läsa vanliga riksnyheter om Stockholm?) har nåt samarbete med en lättviktig nättidning som heter Allt om barn. Den är som Metro fast handlar bara om barn. Min selektiva perception reagerar alltid på deras rubriker som alltid handlar om graviditet eller bebisar. Varje gång är det samma visa - fem sms-långa tips i en lista typ "Så vet du om du är gravid - 1: Du mår illa 2: Du kan få ont i huvudet 3: Din mens kommer inte " osv. Oftast gjort som ett bildspel så att läsarna ska orka med all text. Ändå läser jag. Varför? Idag nappade jag på den här: Spara pengar i mataffären. Va? Varför läser jag det ens från början? Och vad fan skriver de? Och vad är det för källa liksom? Hur skulle det funka att helt enkelt läsa prislapparna i affären? Men värst av allt: "Men du ska inte tro att något är nyttigare för att det är ekologiskt, säger Robert Murray till Newsforparents.org". What? Jag fattar inget.

Sen tar jag aldrig del av normal populärkultur typ Idol, Let's dance, radio där de spelar musik eller populära bloggar som andra läser. Jag väljer helt enkelt att lägga min tid på alltombarn.se och att hoppas på att mina tre favoritbloggar ska uppdateras eller kolla ifall Friskis har nåt roligt pass i veckan. Så fick jag kokettera med det också. Det riktiga problemet är väl snarare att jag inte heller väljer att lägga tiden på att antingen göra det jag borde eller läsa nåt meningsfullt.

Därför ska jag från och med nu inte använda internet på hela kvällen.

Fit

För första gången greps jag nyss av jag-kan-ju-inte-skaffa-barn-NU-panik. Inte särskilt allvarligt, men ändå. Det löjliga är skälet: Att jag är så ofantligt ung som 29? Nej. Att jag är psykiskt instabil? Nej. Att jag jobbar på ett företag som kastas hit och dit i finanskrisens hårda vindar? Nej. Vadåför då? Jo - för jag skulle ju vilja träna jättemycket på Friskis och bli ruskigt fit. Ok. Då vet vi det Anna. Synd att du inte gjorde det i våras och somras då, när du hade chansen.

I alla fall så har jag spanat in alla baspass och vänta barn-pass (1 st) och ska nu till och med överväga att överge min offentliga bad-skräck för att gå på vattenjympa för gravida. Bara det sista snoret försvinner så är det dags.

Första dan på jobbet efter jullovet gick över förväntan. Jag hade energi och ringde runt och bokade in viktiga möten nästa vecka och tog tag i surdegsmail direkt. Det kan ha att göra med att jag drack kaffe. För första gången sen jag blev gravid blev jag faktiskt sugen på kaffe och följde därför impulsen. Det var ok, inte så gott som jag mindes det, men ok. Och farten fick jag ju upp.

Interlude

Jag är ledsen men just nu har jag inte så mycket att komma med förutom min förkylning och mitt pluggande (som oftast inte blir av). Jag hade heller inte tänkt att denna blogg skulle handla så jättemycket om graviditet, men det är svårt eftersom jag skriver om det jag tänker på och det är svårt att inte tänka på att jag är gravid. Just nu sitter J och kollar upp vilken vagn och säng vi ska ha. Vi delar upp det så att han tar det största ansvaret för alla såna praktiska saker och jag sköter själva bebisbakandet. Det känns bra.

Lördag

Wohoo! Jag skjuter tydligen upp PM:et lite till. Nu går jag och fikar i stället. Stackars killen som jag skriver med, jag lovade att han skulle få min del under dagen idag. Stackars mig eftersom det innebär att jag först måste läsa och lära mig det jag ska göra, sen göra det. Efter fika och häng. Innan jag blir för trött ikväll. Men det är också skönt att se att gamla takter sitter i. Precis som när jag var 21, inget har ändrats.

Mysmage

Extramagarna/mammamuddarna som finns på Polarn och Pyret och HM bland annat måste vara det bästa som hänt kläder sen (...vad? jag försökte komma på något som skulle visa att jag har koll men kom inte på något. Byxor?). Jag fattar inte varför jag var tvungen att bli gravid för att upptäcka det. Jag hade haft stor glädje av dem även innan, då jag av hävd samlar det mesta av mina reserver framtill precis under naveln, och dessutom tycker att de flesta tröjor är för korta. Och oavsett magform är de varma och goa. Rekommenderas! Så kallade mammabyxor däremot fattar jag inte grejen med. Om man ska ha typ vanliga byxor, inte mjukis, så ser det ju helt bäng ut? Och inte är det skönt heller? De sitter ju med sin lilla kant på höfterna liksom. Nej, jag tänker köra hårsnodden i knapphålet, mammamuddar och mjuka klänningar med mammastrumpbyxor - också något jag rekommenderar alla, oavsett antal personer i magen.

Jag har alltså inte börjat med mitt PM som jag lovade mig själv skulle bli klart idag. Det har varit så mycket annat. Som att glo på vaktmästaren när han bankar på elementrören och fixar till fogarna i badrummet. Hade ju inte gått utan min närvaro.

Nya tider

Vilket gnäll! Vilka ledsamma toner! Dåliga vibrationer! Vad är detta? Det var ju inte meningen med den här bloggen. Det är ju nytt år och livsandarna slår i taket. (Förutom för snoret då, men det tänker jag inte ens nämna). Solen skiner, jag har promenerat runt och till och med köpt saker till mig själv. Jag är ledig ända till den 7:e och jag har en underbar älskling som går omkring i lägenheten och hittar på sånger om allt möjligt. Det är J:s specialitet nämligen, sångerna. Just nu handlar det om spenatens och korvens förträfflighet, innan dess var det en fin bit om hur bra han är på att städa.

Och så är det fredag! Så fort jag har skrivit klart mitt jämra PM ska jag hitta på något kul.

2009 blir som vanligt det bästa året hittills. Det som ska lyftas fram lite extra i år är mitt sociala liv och min lediga tid. Det har varit ett par år nu med för mycket jobb(-resor) och pluggande och därmed en för trött Anna för att palla umgås så mycket. Inte ok! Därför har jag bestämt att jag inte ska läsa någon kurs den här terminen. "Men," säger Duktiga Anna, "när ska du då bli klar med B-kursen i Företagsekonomi? För du lär inte göra den sen när du har ett litet barn." "Nej kanske inte det," säger Riktiga Anna, "men då skiter jag i det. Jag har ju klarat mig utmärkt hittills, right? Det är väl roligare att vara ledig".

Nyår och nyårsdag

Nyårsafton var perfekt och mycket trevlig. Vi åt middag hos L&J och allt var jättegott och jag, L och S vann På Spåret och jag orkade vara vaken till två. När vi kom hem hade vi fortfarande ingen värme i lägenheten, trots att vaktmästaren varit här för andra gången tidigare på dagen. Men nu börjar vi bli vana.


(Nu kommer en varning för medlidande-tiggande och uppmärksamhetsbehov.)

Jag vaknade halv fem imorse av vansinniga smärtor i bröstkorgen, armarna och halsen. Duktig som jag är ringde jag sjukvårdsupplysningen och undrade vad jag skulle göra nu när jag fått en sättning mellan två kotor och jätteont mitt i natten, kunde man kanske komma till vårdcentralen på morgonen? Näpp, för man skulle prompt åka till akuten och kolla så det inte var en livshotande infektion, jag är ju förkyld!. Happ, tio över fem skrevs jag in, fick ta alla prover och test och tjata om att jag är gravid och att jag nog har en sättning mellan två kotor. Detta pågick i ca en timme och resultatet blev att mitt budskap om kotorna inte gick hem hos någon av läkarna. Tre timmars dryg väntan, förvisso i eget rum, sen kom beskedet att jag hade dålig sänka och dåliga "hjärtmarkörer" (låter som något man sätter på brev när man är åtta år?) och måste stanna och helst röntga lungorna. Det ville jag bestämt inte, eftersom det inte är bra för bebisen. Den tredje läkaren, en ärtig snyggläkare, gick med på att om jag har/får lunginflammation så märker jag det, och kan komma in igen. Hjärtmarkörerna kunde man dock inte släppa. Jag måste vänta till klockan elva för ett nytt prov, sen till halv ett för att få reda på att provet var ok och att de dåliga markörerna kunde berott på att jag är gravid och testet är så känsligt.

Så, en hel arbetsdag på sjukhuset för att få reda på att jag har virus i kroppen, ska akta mig för lunginflammation och kan ta alvedon mot smärtorna i bröstet. Som för övrigt gått över nu.

Roligast var att en av läkarna skrattade åt mig när jag sa att jag var i vecka 15. Bara 15! skrockade hon. Vet inte om det var min uppknäppta gylf och fem kilo extra på magen som gjorde det eller om hon bara tyckte att man inte var så gravid när bara en tredjedel gått, lönt att berätta liksom.