I morse fick jag sova skitlänge. J tog ut Rut på promenad i två timmar och jag sov som en stock. Vaknade precis innan jag hörde dem gå in genom porten. Det är blodsbandet. Nu är J på bröllop och jag är ensam med knutisen. Ägnar mig mest åt den kraftiga oron som tydligen kommer som ett brev på posten när man får bebis (eller egentligen kommer den direkt när man upptäckt att man är gravid). Nu har hon små små röda prickar på magen och bröstkorgen. De syns knappt om man inte tittar, men de är där. Jag är arg för att vi inte frågade om det igår när vi var på bvc. Hon är liksom inte sjuk, är pigg och äter, har inte feber. Så jag kan ju inte åka till barnakuten. Måste vänta till måndag då det är öppen mottagning på bvc. Kul för er att veta va?
Så här är det. Sover för lite? För mycket? Slö? Hyperaktiv? Varm? Kall? Äter för lite? För mycket? Tittar konstigt, har hon synfel? Prickig?
Men hur som helst:
2 kommentarer:
Men åååh vad jag känner igen mig.
Min Ruta är nästan alltid lite prickig eller flammig någonstans, har lärt mig att kontrollera just den oron nu vid 11-månader, men ändå...
Skönt att höra att det lättar lite så småningom :)
Det jag undrar mest är när den här akuta oron som handlar om att hon ska sluta andas går över... så kan man ju inte hålla på. Man kan ju inte sova ordentligt när man måste kolla hela tiden om hon andas.
Skicka en kommentar