onsdag 11 november 2009
Maffian
Igår korsade jag en linje. Jag gjorde något helt vilt och galet. Jag gick - hör och häpna - och fikade med föräldragruppen (=mammagruppen) på bvc. Tänk er va! De promenerar och fikar varje vecka men jag har inte gått med. Igår hade vi träff på bvc och jag fick ett infall och sa JA. Kändes helt crazy. Och vet ni vad - det var riktigt trevligt. Eller i alla fall helt ok. Allvarligt talat, jag vet inte hur jag ska förhålla mig till sånt där. Jag VET att jag är osocial, kategorisk och grubblar för mycket och bla bla bla. Å andra sidan - vad är det som säger att vi ska umgås och gilla varandra bara för att vi har bebbar i samma ålder? Plus att jag är allergisk mot att gå åtta stycken med barnvagn på trottoaren och sen ockupera ett fikaställe och börja kladda med barnmatsburkar och bananer. Och det är inte sant att jag är osocial. Möjligtvis kategorisk. Men som sagt, det var helt ok. Kanske gör vi det igen, vad vet man. Den största anledningen är att jag vill att Rut ska vänja sig vid att ha många människor omkring sig. Människor av alla åldrar och sorter, kända och okända. Därför är det ju bra att prova alla möjliga sammanhang. Men jag vill hitta nåt som är... jag vet inte hur jag ska säga... Där man kan träffa folk (=mammor OCH pappor OCH bebbar) som inte bara vill prata om vikt, mat och bajs. Alltså det är väl ganska intressant (faktiskt) när man har bebbe, men jag vill ha nåt mer. Vilka ord jag än försöker använda nu för att beskriva vad jag menar så låter det fel. Så jag nöjer mig med att säga att jag önskar att fler av mina vänner hade barn, och att fler av de som har barn var som mina vänner.
Om:
föräldraskap
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Haha! Precis varför jag varit livrädd för MAMMAGRUPPEN. Nu har vi fått inbjudan från bvc och när jag frågade när och om man måste osa så tittade barnmorskan förvånat på mig och utbrast: "Eh...jaha...ja, om du inte vill komma så kan du ju...ringa...".
Så jag ska prova. Med mina fördomar som insats :)
Jag tycker att själva träffarna är rätt ok (vi har varannan månad ungefär). Då är bvc-tanten med och hon är faktiskt bra och det handlar om olika saker som är bra att veta. Plus att det är skönt för mig som typ inte känner nån med barn att få lite input från andra. Men det räcker. Att sen gå och fika med morsorna varje vecka... huvva! Jag var den enda som inte skrev upp mig på telefonlistan för dessa träffar. Jag är ett jävla ufo. Antar att du kommer att vara detsamma i din grupp.
Antagligen kommer jag det. När jag var gravid sprang jag på en bekant vars flickvän som jag aldrig träffat också var gravid. Vi småpratade lite men när jag skulle gå ville han absolut att jag skulle vänta en stund för Mia (eller vad hon nu hette) skulle komma snart och då kunde "ju vi prata" och syftade på den gemensamma nämnaren MAGE...
Jag hade inte hjärta att släppa lös den harang som snabbt uppstod i munnen utan sprang därifrån med någon lam ursäkt om brådska.
Mm, det ska bli spännande med gruppen. Man vet ju aldrig, jag har överraskat mig själv redan ett par gånger när det gäller både graviditeten och efter...
Jag har också överraskat mig själv. Och gillat det. Allt jag gör nuförtiden (nåväl) gör jag ju för Ruts skull, och jag vill inte att hon ska växa upp med ett ufo till mamma (bara lagom mycket ufo i så fall). Det är en drivkraft som kan leda till helt oväntade beteenden. Jag lutar mig tillbaka och betraktar mina putslustiga konversationer om ditt och datt med folk jag förväntas ha nåt gemensamt med.
Skicka en kommentar